En vecka sen senast och jag blir allt mer spänd, när ska det smälla igen? När ska jag få skit som inte är befogad? Jag hoppas på aldrig så klart men vet sen tidigare att det är just så här det funkar på denna arbetsplats, när jag kännta att nu gör jag ett bra jobb, inget att klaga på så händer det...någon hittar på eller gör en jätte grej av en smula. Jag är människa precis som dom och jag felar precis som dom men ändå är det bara mig dom ser.

Nu när jag kan ta lite avstånd och se på händelser som sker fascinerar det mig att det kan bli så här och varför man ens vill delta i något så idiotiskt!!?

Jag är inte en "svag" människa men ändå lyckades dom krypa in under mitt skin och bränna mig gång på gång och vara nöjda över sig själva. I början försvara jag mig men sen börja jag tro att jag helt enkelt hade tappat mig arbetsförmåga och att kritiken var befogad, det är bara jag som göra fel och är sämst. Nu vet jag att det inte är så då jag fått bekräftelse från mina nära och från några kollegor och det känns så skönt att inte längre vara ensam. Men vist gör det för jäkla ont gång på gång dom går på mig. Jag e inte en robort.

En skön kännsla som jag aldrig tidigare skulle känna som skönt är att jag såg min chef göra massa fel i veckan, vist denne fick inge skit men det fick mig att se att vi är egenligen precis lika mänskliga (=. Försöker le åt det när jag orkar så jag kan ta med mig den kännslan nästa gång jag sätter mig i bilen på väg till jobbet. Chefen och jag är precis lika bra och dåliga, ingen är toppen bra varje dag . 

God natt gott folk

/ Kram

 

Tant A

13 november 2012 07:01

Usch vad det måste vara tung för dig. Att gå dit medveten om hur det kan bli. Du är stark som gör det, som fortsätter! Det låter som en kvinnodominerad arbetsplats, vården?
Kram på dig

http://everydaygodess.bloggplatsen.se

mobbadvuxen

15 november 2012 23:45

Hej Tant A,

Ville bara tacka för de orden, du kan inte ana hur mycket det fick mig att sträcka lite extra på mig den dagen på jobbet.
Jag har tänkt att vara lite vag i exakt vart jag jobbar. Och faktiskt är det inte kvinnorna som har mest problem med mig... vist det finns några högt upp som ochså har en tendens att vilja sätta mig på plats och har uttryckt att jag ska vara glad att jag får vara där nu.

Kram och åter igen tack

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

    Hurra en ledig dag! En annars ledig dag från jobb skulle jag aldrig reflektera att jag äntligen är ledig utan bara låta mitt privatliv rulla på av glädje, men i dag har det snurrat i mitt huvud att jag ska jobba i morgon..... Det känns så him...

    Mitt hem har alltid varit min borg, en plats att längtar efter en plats  som är skyddad från jobbets tankar, en plats att koppla av. Men 2 gånger nu har jag kommit hem och känt en rastlöshet, ångest, förvirring. Känslorna eskalerar och hållit...

    Vård av familj finns inte men tycker ändå att om ens nära blir svårt sjuka och inlagda så ska jobbet inte miss tro en och bli upprörda för man vill vara där och inte på jobbet- så tycker inte min arbetsplats!   Förra året blev min mor sj...

  Dagarna på jobbet har gått förbi i rasande takt och jag har gjort ett bra jobb, känns toppen! Mina kollegor har inte kunnat sticka under stolen med det och det känns ännu bättre(=.  Men blir samtidigt arg, arg för det e så orättvist. Varför ka...

 Godagens mitt i natten... Jobbat helgen .... tur man tycker om sina arbetsuppgifter i allafall (=. Det är färre som jobbar på helgena så då är trycket som jag upplever inte lika hårt mot mig. Har till och med en kollega som ser vad som försigår...